Sammanfattning av seminariet ”Extract companies and accountability for human rights violations”

Konflikten i Sudan har skördat många offer och oljeutvinningen är en stor orsak till detta. Hundratusentals människor har fördrivits från deras land för att ge plats för oljeföretag. Hur kan företag som begår människorättsbrott utomlands ställas till svars?

Klockan är tio på lördagsförmiddagen och en hel del intresserade har tagit sig till Malmö Live för att delta i detta seminarium under MR-dagarna. Seminariet heter Extract companies and accountability for human rights violations och anordnas av föreningen Ordfront. Anna Wigenmark modererar samtalet, gästad av den sydsudanesiske James Ninrew som arbetar med en grupp för de som fallit offer för oljeutvinningen i landet. Gästar gör också Janne Flyghed, kriminologiprofessor som intresserar sig för hur företag skyddar sig från anklagelser om människorättsbrott.

James Ninrew berättar om bakgrunden till fördrivningen av människor. Sudan gick igenom en lång period av inbördeskrig under 1983 till 2005 och statsfinanserna var låga. Under denna tid drog internationella investerare nytta av regeringens desperation för att få billiga kontrakt för oljeutvinning. Ninrew menar att det var omöjligt att komma fram till en rättvis överenskommelse under de förhållanden som rådde. Staten ingick kontrakt där de lovade att tömma de marker som ansågs ha potential för oljeutvinning. Statlig militär tvingade 200 000 människor att lämna sin mark, och 12 000 människor miste livet. Detta är grunden till de rättsprocesser som idag drivs mot oljeföretagen. Även om företagen inte själva begick brott så menar Ninrew att de var delaktiga i dem. Företagen tittade bort medan militären begick grova människorättsbrott. Men att hålla företagen ansvariga för deras agerande utomlands är inte lätt. I Sverige pågår just nu en utredning av Lundin Oil. Ninrew ser positivt på detta och är särskilt optimistisk till att svensk personal skickats till Kenya för att möta offren och bättre förstå situationen.

Sedan brotten begicks har Sudan delats i två länder: Sudan och Sydsudan. Ninrew menar att det är svårt att göra något inom Sydsudan, då tjänstemän har immunitet. Dessutom är Sydsudan inte med i den internationella brottsmålsdomstolen. Men han tror ändå att rättsprocesser snart kommer att kunna föras mot personer som varit centrala inom militären. För att kunna nå fred är det dags att återställa och reparera de skador man orsakat. Han vädjar om att det är dags att företagen erkänner sina misstag.

Janne Flyghed har forskat på flera liknande fall, bland annat Lundin Oils hantering av anklagelser om människorättsbrott i Etiopien. Han menar att företag ofta försöker dölja sina intentioner – vinstmaximering – genom att hävda att att deras verksamhet är till godo för många människor. Företagen påstår att de snarare bidrar till social rättvisa och mänskliga rättigheter. Detta kallar Flyghed för det kvasi-filantropiska argumentet. I samma anda menar svenska företag ofta att de är goda och ansvarsfulla kapitalister, och att företag från andra länder (t.ex Kina) vore betydligt mer hänsynslösa. Andra strategier är att helt neka till ansvar eller kännedom, enligt Flyghed.

Ninrew poängterar att det krävs mekanismer för att hålla företag ansvariga för deras involvering i människorättsbrott utomlands. Speciellt viktigt blir detta då vissa brott utförs av staterna själva, som i Sydsudan. Han ser Sveriges pågående utredning av Lundin Oil som ett steg i rätt riktning.

Text: Kristoffer Berglund
Orginaltext