Våg av gripanden i Ryssland

Över tre och ett halvt år efter Bolotnajaprotesterna den 6 maj 2012 fortsätter Putinregimen att gripa människor på grund av deras deltagande i demonstrationen. Bolotnajaprocessen rullar på med full fart och ser i dagsläget inte ut att få något slut. Tricket är att anklaga för allvarliga brott, som har lång preskriptionstid.

Natten till den 3 december greps statsvetaren, bokutgivaren och anarkisten Dmitrij Buchenkov. Enligt utredningskommitténs officiella utlåtande är gripandet knutet till Bolotnajaprocessen, vilket i så fall innebär att Buchenkov är den 34e Bolotnajafången.
För att försäkra sig om ett lyckat gripande, slog polisen till på två adresser samtidigt. Dels Buchenkovs adress i Moskva där han bor med sin flickvän och hennes barn, dels hans inskrivningsadress hos föräldrarna i Nizjnij Novgorod. Båda skedde mitt i natten.

Buchenkov anklagades, som så många andra av Bolotnajafångarna, för att ha deltagit i upplopp och för att ha attackerat poliser. Hans advokat, Svetlana Sidorkina, meddelades inte om frihetsberövandet och hon nekades till och med initialt närvaro, istället försökte man påtvinga Buchenkov en annan advokat. Hans advokat, fick inte Sidorkina ens möjlighet att diskutera anklagelserna med utredaren. Dennes namn hölls först hemligt och därefter anmäldes han ”oanträffbar”

Enligt advokaten Sidorkina (som tillslut lyckades bli Dmitrijs försvarsadvokat) är gripandet helt felaktigt eftersom Dmitrij Buchenkov inte befann sig i Moskva den 6 maj 2012. Sidorkina hävdar att hennes klient var hos föräldrarna i Niznij Novgorod under Bolotnajademonstrationen, något som hon också kan bevisa. Där förberedde han sig för en semesterresa med avfärd från Moskva den 9 maj. Biljetten – och resan – till Moskva skedde först den 8 maj, två dagar efter demonstrationerna.

Buchenkov är en av grundarna och ansvarig utgivare för ”Autonoma Aktionen” (avtonom.org), en av de mest kända ryskspråkiga syndikalistiska sajterna. Förutom det är han ett ganska känt namn inom statsvetenskapliga kretsar och dessutom är han utgivaren av lilla magasinet ”Moskvas pendeltåg”, full av vardagshumor, begriplig bland enkelt folk. Gripandet stärker uppfattningen om att åtalen och domarna i Bolotnajaprocessen är politiska.

När advokaten Svetlana Sidorkina lyckats 7 december få tag på Dmitrij Buchenkov i häktet fick hon veta att han pressas hårt under förhören och att utredarna inte tror på hans alibi utan lutar sig på en video där en svartklädd människa välter sönder bajamajor och slår polisen. Denne påstås av dem vara Buchenkov som är ”igenkänd” av ett ”hemligt” vittne.

Sokrates och sadisternas lag
Under hösten antogs en ny lag, som innebär att fängelsevakter inte längre behöver rapportera sitt våldsbruk, utan har fria händer – och batonger. Lagen oroar många anhöriga och bland demokratiaktivister är oron stor för den kända politiska fången och antifascisten Alexej Sutuga, även kallad Sokrates.
I hans fall har det upprepade gånger fastställts att fängelsepersonalen medvetet trakasserar honom. Han har kastats in i isoleringscell utan anledning (för dåligt beteende) för att sedan neka honom det elementära – läkarvård och mediciner som han behöver, möjlighet att sköta sin hygien osv.
Sokrates sitter i en fruktansvärd koloni i Sibirien i Irkutsk-distriktet, dit är det svårt att resa för anhöriga, människorättsaktivister och advokaten Svetlana Sidorkina, som avslöjat hur fängelset manipulerat Sokrates ”beteende” i anstalten.

Alexej Sutuga, även kallad Sokrates

Alexej Sutuga, även kallad Sokrates

Sokrates fall är klumpigt skräddat precis som många andra politiska fall i dagens Ryssland. I bästa Charlie Chaplin-anda ska Sokrates ha anfallit och slagit ned ett dussin nazister i samband med ett bråk på en klubb i Moskva i januari 2014. Han dömdes sedermera till drygt 3 års fängelse på straffkoloni för den påstådda misshandeln. Sokrates hade innan gripandet gjort sig känd för sina presentationer från Maidan och sitt stöd till revolutionen i Ukraina, något som misstänks ligga bakom både domen och behandlingen av honom i fängelset.
Alexej Sutuga är nu åter igen i isoleringscell och nekas mediciner. Han är erkänd som politisk fånge av Amnesty International. Uppmärksamhet kring hans situation är avgörande för hans framtida öde. Blir det ingen insyn, riskerar Sokrates att falla offer för ”sadisternas lag”.

Terrorismanklagelser
I den våg av gripandet som skett den senaste tiden finns även Natalia Sharina, bibliotekarie på Moskvas ukrainska bibliotek. Sharina anklagas för ”terrorism” och ”spridning av extremistisk litteratur” – i Sharinas fall handlar det om ukrainsk litteratur.
Gennadij Kravtsov, ingenjör som sökte jobb utomlands och skickade sitt CV till Sverige anklagas för… landförräderi. Både Kravtsov och Sharina är nya tillskott i Amnestys lista över Rysslands politiska fångar.

Nya lagar inskränker demonstrationsfriheten
Förra året skärpte Ryssland lagstiftningen om massmöten: förutom strängare påföljder för möten som genomförs utan tillstånd infördes ett nytt stycke i straffrätten, 212.1, enligt vilket den som inom loppet av 180 dagar fälls för tre sådana förseelser även kan åtalas och få upp till 5 års fängelse. Ildar Dadin blev den förste att dömas enligt den nya paragrafen.
Av den ökände Basmanny-domstolen i Moskva fick han tre års fängelse, trots att åklagaren begärde två! ”Basmanny-rättvisa”, som man säger i dagens Ryssland.
Ildar Dadin är känd aktivist, medlem i Garry Kasparovs liberala ”Solidarnost”, som under de två senaste åren gripits runt trettio gånger i samband med demonstrationer och andra gatuaktioner, bl.a. stöd för Bolotnajafångarna, protester mot aggressionen i Ukraina etc.

Morgonen den 7 december kom han till Basmanny-domstolen med två väskor (han insåg att han skulle åka in), iklädd t-shirt med ukrainsk kosack på och devisen ”Slavar släpps inte in i paradiset”, det blågula ukrainska bandet, pacifist-tecken och en pin med ”Ära åt sjätte maj-hjältarna!”. Hans agerande var i högsta grad icke-konformt när han i sitt slutord sa han ”jag kommer aldrig att knäböja mig inför bödlarna!”
”Nytt” i den juridiska processen var även att domaren Natalia Dudar valde att inte tilllåta försvarets vittnen att höras i domstolen – eftersom de ansågs vara jäviga.

Några få goda nyheterna
Goda nyheter i den pågående repressionen är att Bolotnajafångarna Stepan Zimin och Alexej Polikhovich är villkorligt frigivna, båda tack vare advokatens och ombudsmannens påtryckningar och djärva juridiska steg. Bakom lås och bom sitter fortfarande Denis Lutskevich och Andrej Barabanov. De kommer sannolikt att friges i december efter att ha avtjänat hela 3,5 år. Sergej Krivov ska släppas ut i juli 2016, och Alexej Gaskarov och Alexander Margolin i november 2016. Även Dmitrij Ishevskij, som blev hastigt gripen och dömd i maj 2014, sitter fortfarande inne. Han är dömd till 3 år och 2 månader. Den näst siste gripne Bolotnajafången Ivan Nepomnyaschih som greps i januari 2015 sitter fortfarande i husarrest och väntar på sin dom.
Ingen vet hur den fortsatta historien kommer utveckla sig, Bolotnajaprocessen är fortsatt en öppen process, men som avslutning kan nog Oleg Sentsovs sista ord i rättegången passa: ”Er regim kommer inte stå kvar lika länge som de straff ni har gett oss”.

 

Eugene Wolynsky