Vår beskärda del
Världen står inför en akut nödsituation. Utsläppen av växthusgaser är på väg att tippa klimatsystemet över ända. Samtidigt sinar den olja som håller igång hela världsekonomin. Båda är symptom på ett grundläggande problem: vi överkonsumerar jordens resurser. Men vad är lösningen? I kölvattnet av alla larmrapporter ger David Jonstad i »Vår beskärda del« ett radikalt förslag på hur vi snabbt kan ta oss ur krisen och på samma gång skapa ett bättre samhälle där vi ökar välbefinnandet snarare än konsumtionen.
Först och främst måste koldioxidutsläppen minska drastiskt. Uppgiften kan verka hopplös, men vi har klarat det omöjliga förut. Under andra världskriget löstes bristen på energi och mat genom att det som fanns att tillgå delades upp jämlikt – man ransonerade. Principen att alla, rik som fattig, fick en lika stor del av de bristande resurserna gjorde att folk accepterade den snabba omställningen. På samma sätt kan vi ransonera hur mycket vi får släppa ut och dela upp rätten till det mellan oss: var och en får en lika stor koldioxidkvot. Varje gång någon tankar bilen, betalar elräkningen eller köper en flygresa drar han eller hon sitt ransoneringskort och antalet koldioxidransonertickar ner. Den som inte använder hela sin kvot kan sälja sina outnyttjade delar tillnågon annan. Idén, som har fått stort genomslag i Storbritannien, fungerar också globalt. Ett brokigt nätverk av sociala rörelser, institutioner och länder vill att detta blir den princip som gäller när världen ska enas om ett nytt klimatavtal. Kanske kan det ske redan i Köpenhamn i december 2009. »Vår beskärda del« visar att det inom loppet av tjugo år faktiskt är möjligt att fasa ut de fossila bränslena och få ett klimatvänligt Sverige. Om, vill säga, vi är beredda att göra storsatsningar på förnyelsebar energi, överge konsumtionskulturen, säga hej då till massbilismen och äta, bo och leva mer lokalt.
"Jag läser med stort intresse. [...] Jonstad, som har en bakgrund på tidningen Arbetaren, skriver väl och med en effektivitet i pamflettprosan som får mig att minnas den klassiska brandfacklan "Hur mycket är lagom" (1977) av Göran Bäckstrand och Lars Ingelstam. I kapitlet "Farväl till konsumtionssamhället", som är bokens höjdpunkt, återfinner jag rent av hettan från Sven Lindqvists "Reklamen är livsfarlig" (1957). [...]
David Jonstad hör till de yngre intellektuella som har framtiden för sig. Somligt lär slipas av med åren, på gott och ont, men den politiska grundhållningen torde bestå. Och när den radikala klimatpolitiken blir verklighet, om den blir det, skadar det inte att vara påläst."
Fredrik Sjöberg, SvD Läs hela recensionen här.
David Jonstad har skrivit mer om ransonering i Effekt magasin och även sammanställt frågor och svar om ämnet där. Läs mer om David Jonstad på www.davidjonstad.se
Författare: David Jonstad. Titel: Vår beskärda del. En lösning på klimatkrisen. Omslag: Jesper Weithz. Format: Inb, 130x210. Antal sidor: 224. ISBN 978-91-7037-409-8. Augusti 2009
Undersökning om attityder i klimatfrågan
1.
För att minska din klimatpåverkan, skulle du kunna tänka dig att dra ner på
bilresor, flygresor och energikonsumtion om du vet att andra gör samma
neddragningar?
8 av 10 är absolut eller
kanske beredda att dra ner på bilresor, flygresor och övrig energikonsumtion om
de vet att andra gör det samma.
1 av 10 är knappast eller inte alls beredda att göra detsamma.
1 av 10 anser sig redan ha gjort allt de kan.
Resultat:
Ja, absolut: 46 procent
Ja, kanske: 32 procent
Nej, knappast: 10 procent
Nej, inte alls: 2 procent
Har redan gjort allt jag kan: 10 procent
Vet ej: 1 procent
Övrigt resultat:
Män är
generellt mindre beredda minska sin energikonsumtion.
2. För att du ska
känna dig nöjd med ditt liv, hur skulle du vilja att din konsumtion av varor
och tjänster förändrades under de kommande fem åren?
6 av 10 vill inte öka sin konsumtion eller vill konsumera mindre än i dag.
Resultat:
Jag vill konsumera mycket mer: 8 procent
Jag vill konsumera lite mer: 29 procent
Jag vill inte ändra mina konsumtionsvanor: 41 procent
Jag vill konsumera lite mindre: 16 procent
Jag vill konsumera mycket mindre: 3 procent
Vet ej: 2 procent
Övrigt resultat:
Norrlänningar
är mindre benägna minska konsumtion än landet i övrigt.
3. Om vi fortsätter
leva på det sätt vi gör i dag, tror du då att det är möjligt att undvika
fortsatta klimatförändringar?
3 av 4 tror inte att det är möjligt att undvika fortsatta klimatförändring utan
att ändra det sätt som vi lever på i dag.
Resultat:
Ja, absolut: 5 procent
Ja, kanske: 13 procent
Nej, knappast: 54 procent
Nej, inte alls: 21 procent
Jag tror inte det det är någon klimatförändring eller att klimatförändringen är
förorsakad av mänskligheten: 3 procent
Vet ej: 4 procent
Övrigt resultat:
Bara 3 procent
klimatskeptiker/klimatförnekare. Det kan jämföras med de 8 procent som
Naturvårdsverket fann i sin undersökning från 2008.
Män är mer
optimistiska än kvinnor.
Undersökningen är beställd
av Ordfront
Undersökningen är gjord 2009 under vecka
27 och 28 av Intermetra Business & Market Research som ställt frågorna till
530 personer i sin undersökningspanel. Deras tjänst "PanelPlus"
beskrivs så här:
”PanelPlus är en onlinepanel direktrekryterad från urval ur
befolkningsregistret SPAR. (inte via banners, andra undersökningar etc). Detta
ger en unikt god representativet för alla svenskar 16-70 år. Ingen
självrekrytering tillåts.”
http://www.intermetra.se/