I april 2022 antog riksdagen, efter kort utredningstid och mycket lite debatt, i ett första beslut den så kallade utlandspionerilagen. I november samma år med ett mellanliggande val, antogs lagen igen i ett nytt beslut av riksdagen. På bara 7 månader hade tryck- och yttrandefriheten kraftigt försvagats och utövandet av grundlagsstadgade rättigheter kriminaliserats.
Lagen om utlandsspioneri gör det straffbart att avslöja missförhållanden och till och med brott inom ramen för internationellt samarbete med internationella organisationer eller andra stater.
I realiteten kan det handla om allvarliga övergrepp som begås exv. av utsända FN-soldater mot civilbefolkningen, tortyr av utlämnade terroristmisstänkta eller krigsförbrytelser begångna i militära insatser, evx inom Nato.
Det kriminaliserade området i Utlandsspionerilagen beskrivs som att ”obehörigen befordra, lämna eller röja en hemlig uppgift” om syftet är att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda och om hanteringen av uppgiften ”är ägnat att medföra allvarligt men för Sveriges förhållande” till en annan stat eller mellanfolklig organisation. Enligt förslaget ska en sådan gärning inte utgöra brott, om det var försvarligt att röja uppgiften.
Men även om avsikten inte är att tillhandagå en främmande makt kan enbart ett röjande av hemliga uppgifter vara straffbart. Att överhuvudtaget befatta sig med en sådan hemlig uppgift kan utgöra ”grov obehörig befattning med hemlig uppgift” – i realiteten betyder det att även meddelarfriheten kriminaliseras. Tidigare FN-tjänstemannen Anders Kompass som avslöjade hur FN-anställda begick sexuella övergrepp mot civilbefolkningen i Kongo, har exempelvis varnat för att lagen skulle ha omfattat honom. Internationella exempel är massövervakningen som avslöjades av Edward Snowden, men även utvisningen och tortyren av de båda egyptiska asylsökande Ahmed Agiza och Mohammed Alzery – där Sverige samarbetade med amerikanska CIA och egyptisk säkerhetstjänst.
Kampanj till yttrandefrihetens försvar
Att ändra tillbaka en inskränkning av grundlagsstadgade rätt- och friheter är ovanligt och mycket svårt. Vägen kan initialt gå via ändringar av brottsbalken. Men lagen borde aldrig ha införts – det finns redan lagar som skyddar utrikessekretess, som kriminaliserar spioneri. För att skydda tryck- och yttrandefriheten och rätten att granska makten kommer därför Ordfront att vara navet i en nystartad kampanj med syftet att riva upp lagen. Initiativtagare är Annika Elmqvist, författare och illustratör, Ingegärd Waarenpäri, journalist och författare, Ingemar Folk, jurist och utredare samt Anna Wigenmark, människorättsjurist och Generalsekreterare Ordfront.
Vill du också delta i kampanjen, diskutera yttrandefrihetsfrågor, grundlagsskyddet och planera för aktiviteter? Kontakta oss på info@ordfront.se .
Ett första möte kommer att ske i början av mars (fysiskt och/eller digitalt) – mer information hittar du på www.ordfront.se. Där hittar du även plattformen för kampanjen.