Först publicerad i Journalisten 2023-10-02.
I en ny bok granskar journalisten Joakim Medin de svenska Nato-eftergifterna till Turkiet – bland annat de kontroversiella kurdutvisningarna. Boken innehåller också uppgifter som skulle kunna träffas av den nya lagen om utlandsspioneri. ”Det hindrar mig inte från att publicera”, säger Medin.
Frilansjournalisten och författaren Joakim Medin har länge bevakat Turkiet och kurdfrågan. Nya boken Kurdspåret (Verbal förlag) har undertiteln ”Sverige, Turkiet och priset för ett Natomedlemskap”.
– Jag började på ett sätt skriva boken efter regeringsskiftet förra hösten. En ny regering skulle komma att ta itu med Natofrågan med nya grepp. Men jag kan lika gärna säga att jag började för flera år sedan, när jag stötte på några av de fenomen jag berättar om, som har flätats ihop med Natoprocessen, säger Joakim Medin.
Medin beskriver hur den svensk-kurdiska gruppen har hamnat i skottgluggen i och med Sveriges eftergifter under Natoprocessen – men också tidigare.
Turkiet har under processen begärt att ett antal människor ska utlämnas, vilket svenska Högsta domstolen sagt nej till. Däremot har ett antal kurder utvisats från Sverige. I en uppmärksammad intervju i den statliga turkiska nyhetsbyrån i början av 2023 använde utrikesminister Tobias Billström (M) några exempel på utvisningar som tecken på hur Sverige gått Turkiet till mötes i landets terrorismbekämpning.
Kurdspåret – titeln anspelar på det så kallade PKK-spåret under Palmeutredningen – börjar med att Joakim Medin åker och träffar en av de kurder som utvisades i början av december. Mannen har inga anklagelser mot sig i Turkiet.
– Han ställer sig väldigt frågande till hur han blev ett förhandlingskort i den här processen, och är ganska bedrövad. Han har inga problem själv i Turkiet, men Sveriges utrikesminister har alltså pekat ut honom mer eller mindre som en terrorist. Han får inte återvända till Sverige eller hela Schengenområdet på tio år.
I boken visar han också att det funnits en politik sedan åtminstone 2019 som gjort att Säpo haft särskilt fokus på den svensk-kurdiska miljön.
– En kurdisk småbarnsmamma blev utvisad till Belgien, en kurdisk man till Turkiet i april 2020. De två som utvisades i december hör till samma grupp. Jag har hört uppgiften att det handlar om några dussin personer, som har klassats som säkerhetshot av Säpo. Säpo har inte lagt fram några belägg, personerna och deras försvarare har inte fått ta del av några anklagelser.
Bristen på rättssäkerhet har fått FNs kommitté för mänskliga rättigheter att agera, avslöjar Medin i boken.
– FN har tagit Sverige i örat vid två tillfällen. Det kommer att redas ut och kan leda till saftiga skadestånd. Det blir en fläck på Sverige.
Han avslöjar också att Säpo satt en säkerhetsstämpel på ett antal kurder, vilket bland annat hindrar dem från att bedriva företagsverksamhet och arbeta.
– Åter med luddiga anklagelser om säkerhetsskäl. Det är otroligt svårt att veta vad det handlar om.
Men om det här går längre tillbaka än Natoprocessen – gör du någon analys av vad det handlar om?
– Experter jag pratat med lägger fram olika teorier. Det skulle kunna vara en skärpt terroristbekämpning sedan attacken i Stockholm 2017, men också en turkisk påverkanspolitik mot Säpo.
– Regeringen och riksdagen vet inte heller vad det är Säpo sitter på. Det har skapat frågor om vad som händer, och en oro hos kurder, när saken hamnat i centrum för Sveriges Natoprocess.
Han hade hoppats kunna sätta punkt tidigare – men Natomedlemskapet är ännu inte i hamn.
– Mycket av det jag skriver om finns i dokument hos Migrationsverket eller protokoll om utvisningsbeslut. I andra fall har det inte gått att få säkra svar. Det gör det väldigt svårarbetat.
Det här är en dagsaktuell bok, vad innebär det för dig som reporter?
– Stora krav, men också en del orosmoln. Det har varit omöjligt att få ordentlig information om och av Säpo. Då faller ett stort ansvar på mig. Ger boken upphov till ännu större oro i den kurdiska gruppen, eller till konspirationstänkande?
– Sveriges förhållande till PKK är också en kontroversiell fråga. PKK har varit en känslig akronym sedan 1986, de är också terrorlistade, vilket gör att man måste förhålla sig till dem på ett särskilt sätt. Det ska inte förhindra en granskning av när akronymen kanske använts på ett lite för enkelt sätt i politiska syften.
Ett orosmoln som uppstått under skrivandet handlar om den nya utlandsspionerilagen. Joakim Medin konstaterar att han tar upp frågor som potentiellt kan uppröra Turkiet och skulle kunna skapa ett diplomatiskt bråk.
– Då kan jag i teorin dömas till fängelse. Det är något jag behövt ta ställning till – ska det förhindra en publicering? Jag har landat i ett nej, det är min uppgift att granska och visa vad jag kommit över.
– Jag berättar också om ett de facto-samarbete mellan PKK och antingen Must eller det svenska försvaret – kan det falla under spionlagen?
Han syftar på att han skriver om hur han 2017 besökte en militärbas i norra Irak och träffade svenska soldater som finns där sedan 2015.
– Basen hade, enligt peshmergaarmén där, haft besök av ÖB, och där befann sig också PKK-soldater.
Är du beredd att gå i fängelse för att få det här prövat?
– Jag utgår från att det inte kommer att landa i det. Ser man ett problem i den här boken kommer man nog snarare vilja tysta ned den. Men skulle det landa i det vore det väldigt intressant att se hur de argumenterar.