Ingemar Folke, tidigare advokat med långvarig erfarenhet av tryckfrihetsmål, numera aktiv i Nätverket mot så kallat utlandsspioneri
På riksdagens bord ligger nu ett ärende som förväntas resultera i ett beslut redan den 18 juni. Det gäller Sveriges avtal med USA om försvarssamarbete (DCA-avtalet).
DCA-avtalet ger USA ”obehindrad tillgång” till 17 militärbaser och områden från norr till söder i Sverige. Där får de amerikanska styrkorna förläggas och förhandslagra utrustning, förnödenheter och materiel utan att svenska myndigheter har rätt att kontrollera. Styrkornas fordon och farkoster får röra sig fritt över hela det svenska territoriet på land, till sjöss och i luften.
Bestämmelserna om så kallat utlandsspioneri med mera trädde i kraft den 1 januari 2023. Utredningsarbetet hade påbörjats 2010. Ännu under hösten 2021, då propositionen lades fram för riksdagen, hade regeringen inte en tanke på vare sig Natoanslutning eller än mindre DCA-avtal.
Enligt dessa bestämmelser är det bland annat brottsligt att röja ”en hemlig uppgift som förekommer inom ramen för ett samarbete med en annan stat”. Om avslöjandet kan komma till en främmande makts (exempelvis Rysslands) kännedom och detta ”är ägnat att medföra allvarligt men” för Sveriges förhållande till den samarbetande staten (exempelvis USA), kan det resultera i årslånga fängelsestraff för den som har anskaffat uppgiften och för den som publicerar den och dennes källa. […]
Bestämmelserna om utlandsspioneri med mera behövs egentligen inte för att skydda Sveriges säkerhet mot obehörigt uppgiftslämnande. De behövdes varken när de trädde i kraft förra året eller i framtiden, om de 17 baserna/områdena då befolkas av amerikanska militärer.
Den vanliga spioneriparagrafen och de anslutande bestämmelserna i brottsbalkens kapitel 19 om brott mot Sveriges säkerhet kriminaliserar all obehörig befattning med uppgift om något som kan ”medföra men för Sveriges säkerhet”, ifall uppgiften blir känd för en främmande makt (exempelvis Ryssland). […]
Det som ska skyddas är inte Sveriges säkerhet, som vi har ganska bra förståelse för vad det är. Skyddsobjektet är i stället ”Sveriges förhållande” till en annan stat; detta förhållande ska skyddas mot ”allvarligt men”.
Kan någon på förhand vara säker på hur USA kommer att reagera på viss publicitet? Eller om reaktionen ska klassas som ”allvarligt men”? Därtill kommer som sagt ovissheten om vad som ska anses ”hemligt”.