Det måste finnas ett tydligt krav på de statliga AP-fonderna att respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Det säger föreningen Ordfront tillsammans med ytterligare 22 civilsamhällesorganisationer i ett gemensamt remissvar till regeringens lagförslag om ändrade regler för Första-Fjärde AP-fonderna (Fi2017/02972/FPM).
Första-Fjärde AP-fonderna ansvarar för 1300 miljarder av svenska folkets pensionspengar. De utgör en buffert i pensionssystemet och pensionssparare kan inte välja att placera dessa någon annanstans, påpekar organisationerna.
Remissvaret är en del av arbetet kring kampanjen #Schysstapensioner och har arbetats fram främst av svenska Amnesty, Latinamerikagrupperna och FIAN. Kampanjen, som Ordfront anslöt sig till i våras, vill uppmärksamma hur svenska pensionsfonder investerar i företag som kränker mänskliga rättigheter och förstör klimat och miljö. AP-fonderna investerar idag i en rad bolag som direkt motverkar Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter klimat och miljö. Dessa investeringar har varit möjliga på grund av ett regelverk som är otydligt vad gäller hållbarhet, samtidigt som hög avkastning tydligt överordnas andra mål. I juni 2017 presenterade regeringen, efter förhandlingar med partierna i riksdagens pensionsgrupp, ett förslag på ny lagstiftning för Första-Fjärde AP-fonderna. Förslaget innehåller flera viktiga förbättringar jämfört med dagens regelverk. Till exempel står det nu i förslaget till lagtext att AP-fonderna ska vara ansvarsfulla investerare och ansvarsfulla ägare och verka för ett främjande av hållbar utveckling. Sverige är skyldigt att leva upp till de internationella konventioner vi ratificerat både inom och utom våra gränser. I juni 2016 kritiserade FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Sverige för bristande kontroll av AP-fondernas investeringar.
Trots detta är lagförslaget fortsatt otydligt när det gäller AP-fondernas förhållande till Sveriges internationella åtaganden. En ny lag måste tydliggöra att dessa är grundläggande förutsättningar för AP-fondernas kapitalförvaltning och att de utgör ramarna inom vilken fonderna kan maximera sin avkastning. Utan denna grundförutsättning är risken att vi även i fortsättningen får se investeringar som undergräver dessa åtaganden. När AP-fondernas regelverk nu ändras efter 17 år är det viktigt att lagen blir så bra som möjligt. Därför lämnar 23 organisationer nu ett gemensamt remissvar med konkreta förslag på hur ett nytt regelverk – med skarpare skrivningar – ska kunna garantera att våra pensionspengar bidrar till en hållbar utveckling och investeras i enlighet med Sveriges internationella förpliktelser.
Läs debattartikel på samma tema i Göteborgsposten (publicerad 20 oktober 2017)