PÅ KVÄLLEN DEN 8 JUNI beslutade en domstol i Moskva att den undersökande journalisten Ivan Golunov skulle placeras i husarrest i två månader i väntan på att prövas för anklagelser om narkotikabrott. Om han döms för anklagelserna riskerar han att få tillbringa många år i fängelse. Men mycket talar för att anklagelserna är falska, att narkotikan planterats och att Golunov bara är en i raden av granskare, oppositionella eller kritiker som tystats av regimen.
Sedan president Vladimir Putin kom till makten 1999 har 31 ryska journalister dött i tjänsten. Det gör Ryssland till ett av de absolut farligaste länderna i världen för journalister. Den internationella organisationen Committee to Protect Journalists, CPT, rankar Ryssland som nummer 149 av 180 granskade länder.
Och trots att det aldrig har bevisats, misstänker många oberoende organisationer att det är regimen som ligger bakom morden. De utredningar som gjorts har kritiserats för att vara otillräckliga eller partiska. Fler journalister omkom visserligen under president Jeltsins tid, men då var många av de dödsfallen relaterade till uppdrag i osäkra områden eller krigsområden, inte minst Tjetjenien. Sedan Putin kommit till makten rubriceras dödsfallen allt mer sällan som något annat än mord.
Under 2018 uppmärksammades fallet med de tre ryska journalister som mördades i ett bakhåll när de var på uppdrag i Centralafrikanska Republiken. Orhan Dzjemal, Alexander Rastorgujev och Kirill Radtjenko sägs ha åkt in i landet som turister – men deras uppdrag var inte att beskriva situationen i landet, utan att granska hur ryska legosoldater verkade där. Soldaterna var anställda av det ryska säkerhetstjänstbolaget Wagner, som påstås ta uppdrag från den ryska militären runt om i olika konfliktzoner i världen. Men att granska Wagner och dess koppling till den ryska regimen har visat sig vara livsfarligt. Under våren 2018 föll en journalist till sin död från sin lägenhet i Jekaterinenburg efter att ha påbörjat en granskning av Wagners uppdrag i Syrien. I september i fjol utsattes MediaZona-journalisten och Pussy Riot-medlemmen Pyotr Verzilov för vad som troligen var ett mordförsök när han i sin tur var på väg att avslöja skälen bakom journalistmorden i CAR.
Nyhetsflödet i Ryssland domineras av statligt styrd media och ger befolkningen en oförblommerat propagandistisk nyhets-rapportering. Kritiker hängs ut som statens fiender och det raljeras över journalisterna. Men utvecklingen går även åt fel håll i privatägd media – i slutet av maj i år sparkades Kommersant-reportrarna Maxim Ivanov och Ivan Safronov för ett avslöjande om att Valentina Matviyenko, en inflytelserik rysk politiker allierad till Vladimir Putin, skulle petas som talman i dumans »överhus«. Reportrarna sparkades direkt av den Putintrogne mångmiljardären Alisher Usmanov. Två månader tidigare fick Sankt Petersburg-redaktören Maria Karpenko sparken sedan hon lagt ut personliga kommentarer på det sociala nätverket Telegram – vilket påstods ha brutit mot tidningens redaktionella policy. Karpenko menar att hon egentligen fick sparken för att hon granskat Sankt Petersburgs borgmästares valrörelse. Avskedandena sägs ha varit början på slutet för den tidigare respekterade tidningen.
Enligt Reportrar utan gränser sitter i dag fler journalister i fängelse i Ryssland än någon gång tidigare sedan Sovjetunionens fall.
Parallellt med häktningsförhandlingarna mot Ivan Golunov lade en åklagare i Moskva fram en begäran om ett 20-årigt fängelsestraff för den välrenommerade journalisten Igor Rudnikov. Rudnikov har suttit häktad i 20 månader för utpressningsanklagelser som av människorättsorganisationer bedöms som grundlösa. Åtalet är rent politiskt, menar bland andra Reportrar utan gränser som kräver att den kände journalisten sätts på fri fot. Rudnikov har tidigare utsatts för flera övergrepp och mordförsök, som också ledde till att den enda oberoende tidningen i Kaliningrad fick stängas. Huvudförhandlingar mot Rudnikov inleds den 17 juni.
Golunov är en av de mest välkända journalisterna på nyhetsajten Meduza. Han ligger bakom granskningen av en rad känsliga ämnen och har avslöjat hur högt uppsatta statstjänstemän är inblandade i korruption och organiserad kriminalitet. Gripandet av Golunov följer en farlig utveckling i Ryssland där oppositionella, kritiker och granskare av makten förföljs, tystas, utsätts för viggade rättegångar och i vissa fall även torteras. Nästa steg i planen att förhindra avslöjanden som kan skaka regimen är att förhindra ryssar från att använda internet – att erbjuda ett statskontrollerat alternativ. Än så länge har det inte fungerat – och de som vill ta del av Golunovs journalistik kan göra det via nätet – i lördags beslutade Meduza att öppna alla Ivan Golunovs artiklar för alla nätbesökare.
ANNA WIGENMARK, människorättsjurist och generalsekreterare i Föreningen Ordfront.
Fotnot:
Tisdagen den 11 juni släpptes Golunov från sin husarrest och är nu friad från alla anklagelser. Detta efter att Rysslands inrikesminister Vladimir Kolokoltsev meddelat att förundersökningen läggs ned. Den 12 juni (som också är Rysslands nationaldag) arrangerades en stor marsch i solidaritet med Ivan Golunov. En protestmarsch som inte sanktionerats av myndigheterna i Moskva. Många tusen gick ut på gatorna och polisen använde batonger på äldre människor och kvinnor samt grep, enligt uppgift, över 400 personer, bland annat oppostionsledaren Aleksej Navalny och den före detta Bolotnaja-fången Aleksej Gaskarov.