Sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har en rad lagar som begränsar yttrandefriheten antagits. De förbjuder bland annat “misskreditering”, av de ryska väpnade styrkorna, något som kan ge upp till 15 års fängelse. Sedan lagarna infördes har en rad journalister och oppositionella straffats för att sprida saklig och ocensurerad information om situationen i Ukraina. Ett annat verktyg som använts av de ryska myndigheterna är att stämpla individer och organisationer som “utländska agenter”, något som medför stora inskränkningar för dem som får stämpeln.
Den 1 augusti 2024 frigavs ett tiotal politiska fångar från Ryssland, som en del av en fångutväxling som Ryssland och USA kommit överens om. En av dem som frigavs var Ilja Jasjin, en rysk oppositionell politiker som i december 2022 dömdes till 8 ½ års fängelse för att ha publicerat bland annat en Youtube-video som handlar om övergrepp på civila i Butja. Under sin slutplädering i domstolen i Moskva krävde Jasjin att Vladimir Putin omedelbart skulle upphöra med kriget i Ukraina.
Ilja Jasjin har sedan början av 2000-talet varit en ledande personlighet inom den ryska oppositionen. Han har beskrivit sig själv som en “europeisk politiker” och “liberal som lutar åt vänster”. Jasjins politiska karriär började som ungdomsledare i partiet Jabloko och det var även under tiden i Jabloko han kom i kontakt med Aleksej Navalnyj för första gången. Den ukrainska orangea revolutionen 2004 kom att göra ett stort intryck på honom, och ledde till att han 2008 var med och grundade organisationen Solidaritet (Solidarnost). Grundandet av Solidaritet gjorde att Jasjin fick Boris Nemtsovs uppmärksamhet, samtidigt som det ledde till konflikter med Jabloko. Så småningom anslöt sig Jasjin till Nemtsovs liberala parti Folkets frihetsparti (ofta förkortat PARNAS). 2011 var Jasjin med och organiserade protester mot omfattande valfusk i dumavalet. Protesterna lade grunden till rörelsen “För fria val”, en av de mest omfattande politiska kampanjerna från oppositionen under Putins tid vid makten.
Efter mordet på Boris Nemtsov 2015 kom Jasjin att ta en alltmer framträdande position, både i det egna partiet och den ryska oppositionen i stort. 2017 ställde han upp i ett lokalval i Moskva, vilket han vann och valdes i oktober samma år till ordförande för fullmäktige i Krasnoselskyjdistriktet. 2018 ställde han även upp i Moskvas borgmästarval mot den sittande Sergej Sobjanin, men hindrades att registrera sig av valmyndigheten.
Även om Ilja Jasjin ofta har jämförts med Aleksej Navalnyj, så har Jasjin aldrig varit medlem eller ledare för någon av Navalnyjs organisationer. Rent ideologiskt finns det också vissa skillnader, där Jasjin har stått för en mer liberal inriktning medan Navalnyj haft en mer nationalistisk prägel på sin politik. Samtidigt har både Navalnyj och Jasjin uttryckt uppskattning för varandra och setts som politiska allierade i ett antal politiska kampanjer. Mer korrekt är nog att Jasjin följer i Boris Nemtsovs fotspår, vilket inte är förvånande med tanke på Nemtsovs och Jasjins nära samarbete i olika organisationer. Precis som Nemtsov står Jasjin för en liberal och anti-imperialistisk politik, möjligen att Jasjin har mindre fokus på ekonomisk liberalism än vad Nemtsov förespråkade.
Fångutväxlingen mellan Ryssland och USA har bland annat lett till att den ryska oppositionen som lever i exil fått nya ledargestalter att samlas kring. Jasjin själv menar att han var tveksam till utväxlingen, då han är rädd att politisk kritik från utlandet väger mindre tungt än oppositionsarbete inifrån Ryssland. Jasjin har även varit noga med att poängtera att han aldrig erkänt sig skyldig till något brott eller gett sitt medgivande till att skickas i exil.
Jasjin uppger att hans fokus även i exil kommer att vara arbete med “anti-krigsutbildning” och han uppmanar politiska allierade i väst att stötta Ukraina så gott de kan, om de vill se politisk förändring även i Ryssland.
Namn: Ilja Valerjevitj Jasjin (Илья Валерьевич Яшин)
(Foto bild ) A.Savin, Wikipedia
Bakgrund: Oppositionspolitiker, 2008 grundade han rörelsen Solidaritet (Solidarnost’) och blev senare även ledare för Folkets frihetsparti (även känt som PARNAS)
Dom: 8 ½ års fängelse för brottet “avsiktligt spridande av falsk information om användandet av väpnade styrkor med politiska hatmotiv”
Rättslig status: Exil i Tyskland, frigiven i fångutväxling mellan USA och Ryssland i augusti 2024
Text: Emil Fridolfsdahl.