Nyligen begärdes att Krimfångarna Oleg Sentsov och Olexandr Kolchenko skulle överlämnas till Ukraina, ett önskemål som fick avslag av den ryska staten. Beslutet motiveras med argumentet att de båda är ryska medborgare. Ett beslut som föregås av en lång process där det tidigare fastställts att Sentsov och Kolchenko är ukrainska medborgare. Men nu har man alltså ännu en gång valt att klassa dem som ryska medborgare för att hålla dem kvar i ryskt territorium. Enligt Oleg Sentsovs syster Natalia Kaplan ”finns det nu ingen anledning för optimism. Sentsovs ukrainska medborgarskap är ett faktum men de skiter fullständigt i det. Så länge inte västerländska politiker är hårda mot Putin kommer den här laglösheten fortsätta råda.”
Advokaten Dmitrij Dinze är ännu hårdare,
”Sentsov nekades benådningen på olagliga och ogrundade orsaker med hänvisning till att han har ryskt medborgarskap. Trots det att han aldrig har ansökt om ryskt pass, han har enbart ett ukrainskt pass och är därmed Ukrainas medborgare. Nu behandlas han som en bytesvara i de ryska makthavarnas politiska spel. Idag vill de ha det på ett sätt, imorgon kan de tänka om. Allt är ett spel bakom kulisser, spel med människoliv och öden, fångarna är som slavar. Nu börjar de som förväntat att rikta repressioner mot Sentsov. De vill visa att de kan låta människor ruttna i fängelse om de så vill. Det är oklart vad händer efter det här, men en sak är klar – att inga rättsmekanismer tillåts fungera i Oleg Sentsovs fall. Allt bestäms av presidenten och högt uppsatta engagerade aktörer.”
Strax efter avslaget åkte Sentsov in på femton dygn av straffisolering, i likhet med flera andra politiska fångar. Kolchenko var nyligen isolerad i sin koloni i Norra Uralbergen, och den långvariga isoleringen av Alexey Sutuga (Sokrates) har precis upphört efter tre månader. Sokrates har nu fått tillgång till tandvård och brev, även om han inte får röra sig fritt inom koloniområdet. Han har fått besök utav den ”Offentliga Observatörkommissionen” och snart kommer hans mor Olga för att hälsa på. Dessa isoleringar kan orsakas av att ”sängen är inte noga bäddad, ”hälsningen inte var ordentlig”. Straffisoleringarna av de politiska fångarna Oleg Sentsov, Olexandr Kolchenko och Alexey Sutuga tycks fungera som en metod för att påverka, tysta ner och orsaka skada. Isoleringarna sker i nästintill omänskliga förhållanden och sänder ett tydligt budskap till åtalade oliktänkande.
Vi har träffat Sentsovs advokat Dmitrij Dinze. Han återger en mörk bild utav hur den ryska makten agerar mot oliktänkande.
”Hela Sentsov-Kolchenko fallet är trendskapande inom den ryska repressionsbranschen.Grejen är att de inom Utredningskommittén, säkerhetstjänsten (FSB) och Extremistbekämpningscentret (Center ”E”) också har sina trender, precis som i modevärlden. Till exempel, under 2014 och början av 2015, efter Majdan, Krimannekteringen och interventionen i Östra Ukraina, uppstod trenden ”Högra Sektorn”. Överallt i Moskva, Kaliningrad, Vladivostok, i öst och väst började de jaga den så kallade högra sektorn. Som kronan på verket ansågs Sentsov-Kolchenko-fallet tillhöra högra sektorn, trots att det har aldrig gjort det. Men för tillfället är det ingen som är intresserad av att jaga högra sektorn, nu råder en annan trend – sekter. Alltså allehanda religiösa förbund, inte bara som Jehovas vittnen, utan t.ex. Aum Shinrikyo. Om man sitter i lotus eller tränar Kung-Fu och har slagna slitna knän och armbågar riskerar man bli anklagad att tillhöra Aum Shinrikyo”.
Ett par sådana fall ligger redan på advokatens bord, och i just Aum Shinrikyo-fallet förekommer förhör med tortyr. Läget är alltså fortsatt svårt för oliktänkande i Ryssland, något som tyvärr Bolotnajafångarna har kommit symbolisera.
/Eugene Wolonsky