TVÅNGSPSYKIATRISK VÅRD blev åklagarens yrkande för Bolotnajafången Maksim Panfilov som lider av Tourette syndrom (kronisk neurologisk sjukdom). Han greps 7 april 2016, mer än tre år efter Bolotnajaprotesterna och riskerar att råka riktigt illa ut nu.
Domstolen fann Panfilov skyldig till delaktighet i massupplopp och våld mot tjänsteman (paragrafer 212 och 318, vilka är standardparagrafer för de flesta Bolotnajafångarna). Enligt utredarna slet Panfilov hjälmen från en polis under protesterna mot återinstallationen av Putin som president på Bolotnajatorget den 6 maj 2012. Hela Bolotnajafallet är rättsvidrigt och ogrundat enligt människorättsorganisationer som Amnesty och Memorial. Något ”upplopp” ägde aldrig rum, och domar för våld mot poliser bygger på falska vittnesmål och en partisk utredning.
Memorial betraktar Maksim Panfilov som politisk fånge och anmärker även på att Panfilov – som lider av en neurologisk sjukdom – fördes från hemstaden Astrachan, där han greps, direkt till Moskva, utan att få ta med de mediciner läkare ordinerat honom. Dagen för gripandet hindrades också hans advokat att träffa honom. Under tiden i häktet har Panfilov inte haft tillgång till den vård och de mediciner som han behöver. Att han nu döms till tvångspsykiatrisk vård har, enligt hans försvarare, ingenting att göra med hans sjukdomstillstånd, han har inte fått och lär inte få den vård han behöver. Istället utnyttjade domstolen Panfilovs sjukdom för att klassa honom som så farlig att han måste dömas till tvångsvård. I realiteten kan det innebära att han blir inlåst väldigt länge och sannolikt utan nödvändig vård.
Ordfront fick möjlighet att be Panfilovs advokat Sergej Panchenkos om några kommentarer till domen:
Vilket är ditt intryck från domstolen?
– Motsägelsefulla intryck. Å ena sidan ignorerade juryn försvarets bevis helt men å andra sidan har jag aldrig sett en så passiv åklagare eller jury i ett Bolotnajafall. Tack vare det kunde försvaret genomföra ett par saker som tidigare inte har gått pga stort motstånd från domare och åklagare. Panchenko berättar att försvaret tillåts lägga fram den rapport om Bolotnaja som skrivits av internationella människorättsorganisationer och som både vittnar om övervåld från polisen och helt avvisar anklagelserna om massupplopp mm. Läs mer här.
Advokaten berättar också att han tilläts kalla och förhöra vittnen från Bolotnajatorget, vilka kunde berätta att Panfilov inte agerat våldsamt under demonstrationerna. Bland de vittnen som hördes fanns exempelvis Sergey Sharov som tidigare varit Andrey Barabanovs (en annan Bolotnajafånge) offentliga biträde.
– Jag fick intrycket att domaren försökte undvika att missnöje skulle kunna riktas mot henne i framtiden, förklarar Panchenko domstolens förändrade inställning.
I slutänden fick bevisningen dock ingen betydelse, konstaterar advokaten.
Hur mår Maksim Panfilov?
– Han mår under omständigheterna väl. Bara det att han blir trött ganska fort och därför kunde han inte koncentrera sig på processens gång alltför länge.
Vilken inställning har häktets personal mot Maksim?
– Både poliser och fångvaktare ställer sig neutrala. Maksim har inte klagat på konflikter eller problem med det.
Tog domstolen och juryn hänsyn till Maksims hälsotillstånd?
– Juryn som sådan tar inte hänsyn till hälsotillståndet. När domen lästes upp hölls han i handbojor vilket är helt oacceptabelt. Dessutom ansökte försvaret två gånger om att släppa honom ur både ”buren” och ”akvariet” (där den åtalade placeras under huvudförhandlingen, vår anm.).
– Det fick vi givetvis avslag på säger Panchenko och påpekar att Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna tidigare fall kritiserat användningen av buren och akvariet.
Vilket sjukhus ska Maksim skickas till? Och hur länge ska han vara där?
– Innan överklagandet tagits upp, kommer han att stanna där han är, på psykiatriska sjukhuset i Butyrkafängelset (Moskva). I princip kan en person hållas kvar där hela livet, tiden förlängs varje halvår.
Vilka planer har ni till hans försvar?
– Vi har överklagat domen och vi har även vänt oss till Europadomstolen för mänskliga rättigheter, säger Panchenko.
Målet till Europadomstolen rör både behandlingen i fängelset och olaga frihetsberövande.
Kan du säga att det i Maksims fall går att använda uttrycket ”straffpsykiatri”?
Ja, absolut!