Den 26 mars var det 17 år sedan Vladimir Putin blev Rysslands president för första gången. Lagom till årsdagen demonstrerade tusentals ryssar i totalt 82 städer, men inte för att visa sin solidaritet med presidenten utan för att visa sitt missnöje mot den utbredda korruptionen i landet. En del av demonstranterna var mycket unga, och det var politikern – presidentkandidaten – Alexey Navalny som lockade ut dem på gatorna.
Aldrig förut har regionerna varit så aktiva i en demonstrationsvåg i modern tid, tidigare protester har varit koncentrerade till storstäderna och då framförallt Moskva. Nu samlades runt 10 000 i St.Petersburg, över 5 000 i Novosibirsk, och i t.ex. Brjansk och Belgorod gick över tusen personer ut. Kort innan det hade Alexey Navalnys antikorruptionsfond lagt ut en video där premiärminister Dmitrij Medvedev anklagas för att ha varit inblandad i omfattande korruption och utbredd mutkultur. Summor som nämns handlar om flera miljarder kronor. I videon avslöjas premiärministerns sidoinkomster på ett, kan tyckas, klumpigt sätt; det mejl han råkar beställa sina stiliga gympaskor ifrån, anger en leveransadress som överensstämmer med hans fejkade ”bolag” vilka äger miljarder, jordegendomar, vingårdar m.m. Den roliga, och samtidigt tragiska, filmen om Dmitrij Medvedevs passioner för gympaskor, slott vid Svarta Havet och vingårdar i Toscana har redan fler än 14 miljoner visningar. Just gympaskor fick följaktligen ett särskilt utrymme i de protester som följde på Navalnys video. Ihopknutna i skosnörena hängde skor på flera tusen demonstranter runt om på gatorna i ett flertal ryska städer.
Aktionerna var delvis osanktionerande. På vissa platser hade ansökningar om att hålla demonstrationer gjorts men avvisats utan att någon annan plats för demonstrationen föreslagits. Det kan enligt rysk lag tolkas som en rätt att ändå genomföra demonstrationen. I hög grad vad det en spontan protest mot korruption som enade många. Officiellt säger polisen att sju, åtta personer samlades i Moskva. Många verkar inte ha demonstrerat tidigare. Bland de som aktivt protesterat mot olika missförhållanden i Ryssland under de senaste åren fanns flera som kunde konstatera att de ”inte sett ett bekant ansikte”. Under den senaste marschen till Boris Nemtsovs minne hördes en del oroliga röster säga att makten håller på att förflytta proteströrelsen till ett”reservat” där alla känner alla och följer maktens regler vid eventuella ”protestpromenader”. I helgen såg bilden helt annorlunda ut. Det var påtagligt att många av de obekanta ansiktena var unga, ibland 14-15 år gamla. ”Högstadieelevernas marsch” hann protesterna döpas till. Högstadieeleverna verkar ha sett Navalnys populära video, är emot korruption av helt idealistiska skäl och är missnöjda med det skick som det land som de ska ärva är i. Meduza, en oberoende nättidning som intervjuat några av ungdomarna, beskriver att det här är unga människor med mycket stort civilkurage och kunskap om samhället och vet hur de ska tackla eventuella repressalier från exempelvis skolan på grund av att de demonstrerat. De vet redan vilka jurister som de ska kontakta. Enlig Meduza hade ungdomarna även fått tillstånd av sina föräldrar att gå ut på gatorna och demonstrera.
Regimen satte hårt mot hårt och kallade in anti-extremistpolisen mot demonstranterna. Över 1000 personer greps i Moskva och över 1500 i hela Ryssland. Navalny hann knappt ut på gatan innan han greps. De allra flesta släpptes fria nästa morgon men personer som misstänks ha organiserat demonstrationerna, som Navalny, fick ändå stanna i förvar i 15 dygn till. Flera misstänks nu för att ha hetsat mot en social grupp – en lag som egentligen ska skydda mot hatbrott. I det här fallet är det de korrupta politikerna som är måltavla för det påstådda hatet. Tidigare har lagen använts för att straffa personer som visat sitt missnöje mot polisen – då var ”socialgruppen” polisen. Lagen används därmed för att skydda makten, snarare än minoriteter.
Att så många unga valde – och fick tillstånd av föräldrarna – att komma ut och protestera bedöms av en del vara ett tecken på att de 86% som officiellt uppges stödja Putin är en myt. Sam Greene, direktör för Institute of Russia vid Kings College i London påstår att denna dag såg folket regimen vackla.
Fortsättning på denna spännande händelseförlopp iRyssland, 100 år efter revolutionen, lär följa.
Den 25 mars, dagen innan protesterna i Ryssland, firades i grannlandet Belarus den så kallade Frihetsdagen. Men redan dagarna före minnesdagen hade det gått en protestvåg över landet då folk visade sitt missnöje med den nya så kallade ”parasitlagen”, en lag som innebär att de som inte har någon officiell inkomst årligen ska betala runt 250 dollar till statskassan. Med budskapet ”vi är inga parasiter, det är byråkrater som är parasiter” samlades flera tusen personer runtom i Belarus och över tio tusen i huvudstaden Minsk. Många blev gripna, myndigheterna kallade folk för ”anarkister” vilket dock inte gav den avskräckande effekt som eftersökts. Utropet ”Staten är huvudfiende” blev istället populärt bland folket och den svartröda fanan syntes klart på flera håll. Europas sista diktator fick backa och fryste ”parasitlagens” verkan fram till nästnästa år.
Folkmängden överskred alla förväntningar, massgripanden också. Med över 200 personer gripna runtom i landet fick Lukashenka varningssignaler från omvärlden om att upphävda sanktioner kan komma att återupptas på nytt.
Bland de gripna i Minsk fanns f.d. Bolotnajafången Alexey Polikhovich, journalist på OVD-info och en aktivist som Ordfront har samarbetat med vid flera tillfällen. Alexey Polikhovich dömdes snabbt till 12 dygn i fängelse. Ordfront håller kontakt med familjen.
Enligt det belarussiska människorättscentret Viasna finns det många slagna bland de gripna, de flesta döms till 15 dygn administrativt frihetsberövande för huligani (en praxis som lever kvar sedan sovjet-eran.).
https://meduza.io/feature/2017/03/27/mne-by-sovest-ne-pozvolila-ostatsya-doma
https://moscowonthames.wordpress.com/2017/03/26/game-on/
Eugene Wolynsky