Hej alla som intresserar sig för frågan om s.k. utlandsspioneri m.m.!
Här kommer en sammanfattande rapport från mötet vi hade i torsdags om Gränsen mellan tryckfrihet och spioneri. I mötet deltog ca 17 personer, varav hälften digitalt.
Victoria Alhaj redogjorde i samtal med mig för iakttagelser hon gjort och slutsatser hon dragit under sitt examensarbete med uppsatsen ”Gränsen mellan pressfrihet och spioneri – en komparativ studie av spionageregleringens begränsningar på pressfriheten i Sverige och USA”. Särskild uppmärksamhet tilldrog sig följande:
*Den som i sitt arbete eller uppdrag får tillgång till information av intresse i det här sammanhanget, får ALLTID räkna med att dra på sig misstanke om grov obehörig befattning med hemlig uppgift, om han eller hon lämnar meddelande för publicering till grundlagsskyddade medier. En sådan meddelare kan således alltid efterforskas utan att chefen eller uppdragsgivaren riskerar påföljd för brott mot efterforskningsförbudet. Vidare kan en sådan meddelare ALDRIG räkna med att gå fri enligt försvarlighetsundantaget. Ett sådant undantag gäller inte för den som gör sig skyldig till grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Det som gör meddelandet av uppgifter grovt är nämligen att meddelaren ”betrotts” informationen ”på grund av allmän eller enskild tjänst”. Därutöver krävs inget.
* En begränsning av opinionsfriheterna får enligt regeringsformen 2 kap 21§ göras om den är ”nödvändig med hänsyn till det ändamål som har föranlett” begränsningen. En motsvarande skrivning finns i Europakonventionen om mänskliga rättigheter art. 10. Varken utredaren eller regeringen har i förarbetena till lagstiftningen om utlandsspioneri pekat på några konkreta fall, som visar att lagen är ”nödvändig”. Detta kan öppna för att i ett konkret mål om ansvar för brott mot bestämmelserna angripa dessas grundlagsenlighet.
* I ett amerikanskt rättsfall (”Zubaydamålet”) yrkade en person Z. att CIA skulle förpliktas att till domstolen överlämna handlingar som styrkte att han av CIA utsatts för tortyr. CIA vägrade och åberopade att handlingarna var hemliga enligt s.k. State Security Privilege (SSP). Frågan om handlingarna ändå skulle överlämnas till domstolen drevs ända upp till USA:s högsta domstol. Där gav domstolen CIA rätt att slippa överlämna de begärda handlingarna, trots att tillgång till dessa var helt avgörande för om Z. skulle ha möjlighet att få sitt krav på skadestånd prövat i domstol. – Exemplet visar vilka starka anspråk USA har på sekretess i ärenden av liknande slag. Om man gör tankeexperimentet att de s.k. Egyptenavvisningarna hade skett idag, hade USA med fog kunnat hävda att uppgifter om den behandling som CIA utsatte de avvisade personerna för på Bromma flygplats är underkastade stark sekretess. Den publicist som ändå hade röjt uppgifterna hade sannolikt kunnat dra på sig misstanke om obehörig befattning med hemlig uppgift (med utlandsspioneri som grund), eftersom en sådan publicering är ägnad att medföra allvarligt men för Sveriges förbindelser med USA.
Victorias uppsats kommer sannolikt att bli digitalt tillgänglig på DIVA-portalen inom kort.
Mötet behandlade därefter följande frågor:
– Pressfrihetens dag den 2 maj kommer inte att uppmärksammas med något särskilt event i Stockholm. Däremot kommer gymnasister att kunna delta i ett möte den 12 maj på Skalateatern.
– Almedalsveckan: Reportrar utan gränser kommer att delta. Nätverket bör även fråga TU och Journalistförbundet om möjligheterna att uppmärksamma frågan om utlandsspioneri.
– Bokmässan i Göteborg i slutet av september: Reportrar utan gränser kommer att delta. Där borde vara möjligt att ta upp frågan om utlandsspioneri.
– Mänskliga Rättighets-(MR) dagarna äger rum på Kistamässan den 9-10 december. Också där finns möjlighet att ta upp frågan om utlandsspioneri.
Nätverkets folder ”Visselblåsaren vågar inte vissla – Journalisten vågar inte skriva – Allmänheten får inte veta” tillkom 2023. Därefter har mycket hänt som möjligen borde märkas i texten. Utrymmet är emellertid ytterst begränsat. Vi ska skicka ut foldern till alla som anmält intresse för nätverket med begäran om synpunkter.
Utvidgning av nätverkets sammankallandegrupp. Förhoppningsvis kommer gruppen att kunna förstärkas genom att ytterligare en person ansluter sig.