Förslaget om långtgående sekretesslagar riskerar att kraftigt påverka möjligheterna att granska Nato-samarbetet. I praktiken lägger vi den svenska offentlighetsprincipen i händerna på andra länder, skriver Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert i en debattartikel på Dagens ETC.
Många av de lagförslag som lagts fram för att anpassa den svenska förvaltningen för Nato-medlemskap går ut på att lämna över makt till USA och andra länder. DCA (Defence cooperation agreement) som godkändes av riksdagen i somras reglerar den amerikanska militära närvaron på svenska militärbaser. Bland annat innebär den nya lagstiftningen att amerikanska militärpoliser får bruka våld utanför militärbaserna och skyddas från att dömas för tjänstefel enligt svensk lag. Sverige överlåter med andra ord mycket makt, men ställer få krav.
Nu kommer nästa anpassning till Nato som inkluderar långtgående sekretessregler som föreslås att inkludera “harmlösa” uppgifter som Sverige lovat andra länder att hemlighålla. I samband med detta föreslås en ovanligt lång sekretesstid på 150 år. Om förslaget blir verklighet kommer det kraftigt påverka möjligheterna att granska Nato-samarbetet. I praktiken lägger vi den svenska offentlighetsprincipen i händerna på andra länder.